Nu var det dags för vår sista vecka d.v.s redovisningsveckan och det var dags att jobba fort och metodiskt.
Det var dags att sammanställa alla scenerna och helt enkelt få till dom. Allt verkade flyta på bra utom sista scenen, jag tyckte att den var jättebra och fantastiskt rolig men det var tyvärr inte tillräckligt mycket performance över den.
Vi beslöt oss för att sätta oss ned och försöka att omarbeta scenen. Vi som var med i scenen satte oss ned och diskuterade vad det var vi ville ändra i scenen och hur vi skulle göra om den. När vi senare gick upp för att sätta oss med de andra fick vi reda på att de hade tagit bort hela våran scen utan att prata med oss om det. Jag blev väldigt sur över detta eftersom jag tycker att man ska först prata med de inblandade i scenen om detta.
Men det blev som det blev och det kändes som mycket missnöje florerades bland en del personer och inte bara bland de inblandade i scenen. I bland får jag för mig att scenen snarare var för rolig och tog för mycket fokus och att det var därför en del ville ha bort den. Det var ju faktiskt denna scenen som innehöll mest improvisation också och jag gillar när inte allt är perfekt uttänkt, då tycker jag att det mister humor och blir väldigt stelt.
Vi fortsatte på ändå och utformade lite grann på de scener vi hade kvar. Trots att man var missnöjd körde man på och jag tycker trots allt att slutresultatet blev bra, faktiskt över mina förväntningar, så såsätt är jag nöjd.
Ibland tycker jag dock att det hade varit bättre att jobba i mindre grupper, det känns som det hade blivit mindre kompromissande och mindre missnöje på det viset och fler hade kanske fått som de hade velat. Det är alltid lätt att tänka så här nu. Det blev en bra publikrespons och jag tycker att vi var bättre än många andra inslag som gjordes på redovisningsdagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar